Efter att ha packat ihop vår utrustning äter vi en "hotellfrukost" på Arctic Polar Holyday Village. Stekt ägg, bacon, gröt, smörgås blir en bra start på dagen.
Det känns lite småkallt (-15°C) innan vi får upp arbetstemperaturen. Med en klarblåhimmel och skinande sol visar sig det storskaliga fjällandskapet från sin bästa sida denna morgon. Vi följer skoterleden från Kilpisjärvi rakt österut förbi Pahikasjärvi och Termisjärvi. Ju längre österut vi färdas blir fjällen allt flackare och mjukare i sina former. Leden stäcker sig kilometer efter kilometer och kryssmarkeringarna står i långa rader bort mot horisonten.
Efter 24,3 km slår läger vid Unkkajärvi i kanten mot den övre fjällbjörkskogen.
Vi har nu tagit oss an ett område där varken jag eller Rickard någonsin satt vår fot. Det känns verkligen som okända marker som vi bara sett på kartan. Killen i sportshopen hade inte mycket att komma med, bara att det kan vara mycket lössnö och att vi borde åka söder om Rommavaara och absolut undvika norra sidan, innan vi åker i riktning mot Tenomuotka ödestuga. För att inte tala om den norska sidan gränsen, där det inte finns några skoterspår.
När vi pratade med mannen som ordnade frukosten i morse för att få ytterligare tips så hade han aldrig varit till Tenomuotka ödestuga.
Känslan är att denna etapp mellan Kilpisjärvi och Mazi är något av ett okänt gränsland som få har besökt.
