Vi river tälten och följer Vaggijokka nedströms. Viker av och genar över de sista kullarna ner mot Geabnajaure.
Det blåser lite snålt och vi korsar sjön. Vinden vänder åt alla håll. Ena studen har vi medvind, andra är det motvind. Ibland kommer den från sidan. Ingen ordning alls.
Vi viker upp mot passet som finns mellan Geabnajaure och Altervattnet. Det brantar på genom björkskogen. Rickard hittar inte sina stighudar så vi delar på mitt par och haltar oss upp, ett steg i taget. Vi hittar en hyfat bra väg utan tvärbranter.
Efter en detaljerad kartläsning tar vi vägen öster om ravinen för att få en flack och fin nedförstbacke mot Altervattnet. Kartläsningen var det förvisso inget fel på, men terrängen var dess värre. Vi hamna ovanför en tvärbrant med hängdrivor. Pulkan vobblar ett par varv när vi gör ett tappert men misslyckat försök att skråa förbi.
Det slutar med att vi får ta av skidorna, dra pulkorna upp för den branta sluttningen och runda hängdrivorna. Vi slår en repbroms under pulkorna och hittar en inte helt omöjlig nedfart.
När det blir något mindre brant tar jag på mig skidorna men behåller repbromsen. Därför kör jag rakt ned för backen. Rickard tar också på skidorna men tar samtidigt bort pulkabromsen.
Jag sitter och väntar en stund vid stranden innan han kommer, blodig i ansiktet efter att ha försökt köra samma spår som mig, utan pulkabroms........
Äventyret har tagit sin tid. Vi bestämmer oss i alla fall att korsa över Altervattnet och slå läger på nordvästra stranden. Det hinner så sakteliga mörkna innan tälten kommer upp.